Word

Vaaaaarför blir bilderna rutiga när jag postar dem från mobilen?!

Julstämning

Cheap flights, for sure

Nej, men hörrni, om man skulle boka sig en flygbiljett till Dubai, för det lilla nätta priset på 17 105,34 euro. Det är väl bara att boka, eller vad säger ni?

Bu för möglig sko och väska!

Och livet går vidare

Igår skulle jag ha en follow up på min fitness appointment med Jesus (for real), men han dök aldrig upp. Lämnade en lapp med mitt nummer i receptionen, och har han ringt? Eh, nej. Tack för den Jesus. How nice of you, jag som ska bli fit fit fit (eller så räcker det kanske bara med att bli mindre ofit). Nämensåatt, jag körde på på mitt gamla träningsprogram och idag har jag lite träningsvärk. Mm. Det ska kännas att man lever, lite så tänker jag.

Jag och Karin åt på ett marockanskt (ordet blir felstavat när jag skriver det här, och förslaget som datorn ger är "häromveckan", eh?) ställe, El Bahia, till middag. Det var ett supermysigt ställe på en tvärgata till Grafton street, som var riktigt orientaliskt inrett med riktigt god mat. Lyx. Mys att träffa Karin.

I övrigt kan jag väl berätta att igår när jag skulle städa lite i garderoberna för att få plats med våra resväskor så upptäckte jag att typ alla våra vår- och sommarskor där inne hade mögel på sig. Inte så värst mysigt. Det är inte som att de har legat där inne så länge, kanske två-tre månader. Och har alltså möglat. Mm. Fresh. Luftfuktigheten här är väl ganska tilltagen kan man säga, och jag antar att det är därför det har möglat. Uh. Daniel ska ringa till vår landlord ännu en gång och säga att vi måste ha en avfuktare här, det här går liksom inte. Kläderna blir aldrig riktigt torra, det blir kondens på fönstrena under natten och jag har svårt att andas. Toppenlägenhet. Det kan vara så att jag längtar en smula till vår alldeles egna, varma och fina lägenhet i Stockholm. En smula bara.

Update

I fredags kväll så fick vi äntligen flytta tillbaka till lägenheten igen. Det är så skönt att vara tillbaka på stabil mark. I lördags stordtädade och tvättade vi så mycket vi bara orkade. Mycket nöje.

Så, nu har en ny vecka börjat och jag hoppas att jag orkar ta tag i allt som jag inte orkat göra under de osäkra hotellveckorna. Träna till exempel. Well... vi får väl se.

När vi var i Stockholm så tror jag att jag hittade min blivande vigselring. Enkel men så fin.

Emy, Silje och Adriana

Mina finingar!

Hej hej hallå bloggen

Så kaoset fortsätter kan man väl säga. Vi har checkat in på det tredje hotellet på två veckor. I Sverige fick vi ett riktigt tungt besked som är svårt att acceptera. Vi vet inte än när vi kommer få flytts tillbaka till lägenheten, så nu väntar vi på besked och under tiden får vi bo på hotellet i några dagar.

Förutom det tunga beskedet så var Stockholmsresan bra. Jag fick träffa min fina familj som jag verkligen har saknat, de var världens snällaste och hade köpt en Samsung galaxy s2 till mig som en överraskning. En vit - love it! Jag träffade också Emy, Silje och Adriana och Josefine. Mina fina fina hjärtan som jag saknat så mycket. Det var fullt upp hela tiden, så jag hann inte träffa fler tyvärr. Jag har inga bilder på den här plattan, så jag fpr försöka skica över bilder från min mobil senare.

Uppdatering

Jag känner mig helt psykiskt utmattad efter den senaste veckan. En liten uppdatering av läget är som följer: Daniels föräldrar har varit i Dublin över helgen, det har varit intensivt men mysigt. Vi bor fortfarande på hotell (två lägenheter hade börjat brinna när de satte på elen, så nu avvaktar de lite med att sätta på elen i resten av lägenheterna). På fredag åker vi hem till Sverige i några dagar och det ska bli så otroligt skönt att komma ifrån Dublin och lägenhetssituationen lite. Det kanske låter som the dream att bo på hotell istället för att bo hemma, men det är lite mer påfrestande än så, att inte veta när vi kan flytta tillbaka, att inte ha alla grejer man behöver i närheten och så vidare. Jag har uppsatsidéer att fundera över, får just nu lite lätt panik bara över tanken, men det ordnar upp sig snart.

Over and out.

Halloween

Man kan ju inte säga annat än att vi hade det fantastiskt roliga på Henris Halloweenfest. Vissa av oss (kanske kan ha varit jag, mer än någon annan) fick sota för det roliga under några nattimmar, men vadå, det var det värt (kanske inte tyckte det just under de timmarna bara). 

Lilla rödluvan Tea och jag.

Jag och Super Mario. 

Top Gun-killarna (?) Filip och Christian och jag.

Reeeeedo för fest.

Vårt nya hem

Så, nu ska vi alltså förmodligen bo här i en vecka. På hotell. Ja, men se där, ibland ordnar det till sig.

Dagen efter

Dagen efter såg det ut såhär. Nu kommer det fortsätta vara kaos i någon vecka (kanske mer?), eftersom det är värre skador med el och vatten än vad de först hade trott. Vi bor på hotell under den tiden det ska ta, så det är ju i alla fall himla skönt att slippa oroa sig för att elen ska gå, för att larmen ska börja tjuta osv. Det känns helt overkligt. 

Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken, eller hur var det?

De här bilderna är tagna några timmar efter jag postade det senaste inlägget. Översvämning kan man säga ja. Helt sjukt. De två senaste dagarna har varit KAOS. Översvämning, strömavbrott, konstanta larmljud från både insidan och utsidan av byggnaderna. Inte mycket sömn. I måndags kväll så hade vi nyligen gått och lagt oss när ett högt larmljud börjar tjuta, Daniel går ut och tittar efter vad som händer och kommer efter några minuter in och säger att det är vatten överallt. Jag följde med ut, och det var helt overkligt att se vattnet vara så högt. Först fungerade elen, men efter typ en timme så blev det strömavbrott. När strömmen går så sätts allas larm igång, och vi fick försöka sova ändå. Vi var väl sådär pigga när vi var tvungna att gå upp. Igår trodde vi att vi skulle kunna sova hemma för att elen gick på efter 24 timmars strömavbrott, men då började också närmaste grannens inbrottsalarm tjusta något fruktansvärt, så vi fick ta en taxi till Henri och sova där. Idag när vi kom hem så hade de stängt av elen helt.

Irländskt väder när det är som bäst

Lite såhär såg det ut när jag gick hem i spöregnet idag. Mysigt. När man är inomhus. När man väl går ute i regn, blir väldigt blöt om fötterna och parerar ett paraply från plötsliga vindar, nja, då känns det lite sådär allså.

Guld

Det har varit en riktig guldhelg den här helgen med. Underbart! I fredags lunchade jag och Rebecca på Google (gratis är gott!), sedan gick vi vidare till ett mysigt fik. På kvällen åt jag och Daniel middag på Milano (finmiddag, hehe) och sedan gick vi hem för att se X-factor USA. 

Lördagskvällen spenderades med de finaste - Karin, Andrew, Rebecca, Robin och Daniel. Vi åt middag hemma hos Karin och Andrew, drack en hel del vin, kanske någon Cosmopolitan och lite cider, hade musikquiz (som jag och Robin vann - heja oss!) och sedan tog vi en taxi till No name bar, och efter det promenerade vi över till 4 dame lane och dansade loss. 

Eftersom jag har en tråkig telefon och ingen bra kamera, så har jag lånat två bilder av Karin. 

Och ja, eftersom det intogs lite alkohol så att säga på lördagen, så spenderades söndagen i soffläge och pyjamas. Till och med under tacomiddagen med Ashur. Jag är alltid lika classy.

Lite bättre än att ha Ica-kort va?

Heja Tesco!

A thousand years

Så underbart fin låt, kanske något att dansa första dansen till?

Note to self

Ha inte på dig klänning när det blåser i Dublin. Särskilt inte när det ömsom blåser åt höger, åt vänster, framifrån, bakifrån, uppifrån och nerifrån, det är lite svårt att parera vindarna och undvika att göra en Marilyn Monroe så att säga.

Undvik särskilt att ha klänning när det blåser OCH regnar, för då får du liksom välja mellan att göra en Marilyn och vara någorlunda torr eftersom du i alla fall kan hålla i ett paraply (som du visserligen får ett jävla jobb med att parera mellan vindarna så att det inte går sönder), eller att hålla i klänningen på båda sidorna och bli en aning blöt och få håret lite tillrufsat. Idag valde jag det senaste alternativet, och var väl sådär fin i håret när jag till slut kom fram till uni.