Happiness is like a cake, have to much and you'll get sick of it

Alltså, det bästa reseprogrammet är ju An Idiot Abroad. Nu har andra säsongen dessutom kommit. Åh herre gud. Karl Pilkington är min hjälte alla dagar.

 

9 månader

Idag är det 9 månader kvar tills jag står framme vid altaret med mitt finaste hjärta. Det är helt otroligt hur fort tiden går ändå. För 2 år och några veckor sedan tog jag ett stort leap of faith och flyttade till Mandal för att få vara med Daniel. Det kan vara det bästa beslutet jag någonsin tagit, och jag visste alltid någonstans inom mig att det var så rätt.

 Tillsammans är vi oslagbara.

Lite planering är väl inte för mycket begärt?

Så, mannen som ska undervisa i History and globalisation of English och Language variation & change, ser ut som urtypen av en professor. Slita manchesterbyxor, tweedkavaj och vitt skägg. Skönt att det är på plats i alla fall. I övrigt så gav dagens intro av Language variation & change en ganska härlig dos av ångest. Den här professortypen har ingen klar lektionsplanering, bara en ganska lång lista på suggested men inga required readings, och när dessa böcker ska läsas det är ingen som vet. Och jag är ju, som de flesta vet, en individ som föredrar när saker är lite uppstyrda minst sagt, och här är det inte så mycket uppstyrt alls kan man väl säga. Det här skapar lite ångest i min värld. Så, what to do när jag har samma människa i två 10 poängskurser den här terminen? Egen planering deluxe måste fixas.

Allt som glittrar...

Jag är ganska sugen på den här aftonväskan till bröllopet alltså, måste jag säga. Den är grymt plottrig, I knoooow, men ändå. Så sparkly liksom. Jag får visa upp den för Maria när hon kommer hit, så får hon ge sin dom.

Oh, what a wonderful day

Det är en helt underbar dag i Dublin idag. Solen skiner, det är över 20 grader varmt, och jag kan nog nästan gå så långt som att säga att det här är den varmaste dagen vi har haft här i Dublin sedan jag flyttade hit i mars. Fab! 

 Så, jag gick inte vilse på bibblan idag. 1-0 till mig. I typ 2,5 timmar satt jag och antecknade grejer från en av böckerna som man bara får läsa på biblioteket. Insåg sedan att jag borde ha haft med mig lösa pengar så jag hade kunnat köpt ett Kopikatkort så att jag hade kunnat kopierat istället för att få ont i min arma handled av att skriva. Well, 1-1 mellan mig och biblioteket kanske man kan säga då.

Efter att ha suttit inne och längtansfullt kollat ut var tredje minut, så packade jag ihop och gick till Merrion square och låg där i nästan två timmar. Helt underbart. De har planterat så fina blommor i parken, och här får man ju faktiskt sitta vart man vill (till skillnad från St Stephens green, där man aldrig någonsin får sitta vid blommorna och det kommer typ parkpoliser och kör bort en om man sitter där. Slut på världens längsta parentes).

Crackbird

Igår åt jag och Karin middag på Crackbird. Kycklingspett, potatissallad, olika såser och lemonad. Yum! Coolt ställe som tydligen flyttar runt lite, och stänger då och då. Det var en sjukt nice kväll, det var varmt hela dagen igår (och idag med! YAY!), efter middagen promenerade vi runt lite på Trinity campus. Mys. Våra hårt arbetande Googlemän var självklart på Google och gjorde vad de nu gör. Hehe.

Nu ska jag pallra mig iväg till Trinity för att låna några böcker. Det kommer bli ett litet äventyr, det är ju inte bara ett bibliotek man kan gå på här nämligen, plus att jag inte vet vart i byggnaderna man lånar, eller vart böckerna finns. Risk för att jag snurrar bort mig är övervägande, men det ska nog lösa sig till det bästa.

Min och Emys helg

Jag lånar några av bilderna du la upp på facebook Emy, hoppas du samtycker. Här är alltså en liten bildsammanfattning från min och Emys helg, som vi hade för några veckor sedan. 

New Look har alldeles ypperliga sittplatser när man behöver vila fötterna lite. I like.

The Spire på O'Connell street.

Emy på Eddie Rockets, som ser ut som en 50's diner.

Hemma hos Diandra. Planen var en girls night out, men blev en  girls night in istället med sushi, vin och cider. 

Såklart fikade vi på Starbucks. Chai latte och chokladmuffin for the win!

Yours truly på Eddie Rockets.

Skor till bröllop - check!

Så, let's focus on something else. Igår gick vi på stan, jag hittade skor till bröllopet med perfekt höjd på klacken på Debenhams. Okej, ni får skratta, jag vet inte ens om det kan kallas klack, men den tar mig några centimeter närmare himlen i alla fall. Hur jag ska göra med glittret på skon är lite oklart ännu, kanske tar jag bort det och fixar med shoe clips istället.

För feg för... allt?

Åh, mitt psyke klarar inte av nya vändningar i livet. Vad jag behöver är rutiner, rutiner, rutiner. Just nu har jag inte det, vilket innebär att jag försöker sova så länge så möjligt på morgonen, även om jag är pigg så klarar jag inte att gå upp innan klockan 9. Jag vet inte vad det är, men det är sjukt jobbigt just nu. Jag vill bara dra ett täcke över huvudet och går i ide.

Freshers week är slut nu, och idag börjar terminen på riktigt. Förhoppningsvis blir det lite rutin på det här nu. Jag är uppsignad på fyra kurser för Michaelmas term. The applied linguistics for English language teaching I, Aspects of written language, Language and variation och History and globalisation of English. Det som har slagit mig är att jag ska läsa lika många poäng som man gör i Sverige, men jag börjar liksom läsa kurserna en månad senare än vad jag skulle ha gjort i Sverige. Eh. Det kommer gå bra. Så klart. Men, jag blir lite lätt stressad när jag tänker på det. Lite lätt. Den första föreläsningen/seminariet (eller vad det nu är här) är idag mellan fyra och fem, det är i kursen Aspect of written language.

Om jag ska vara helt ärlig så känner jag att jag helst av allt skulle vilja fega ur och åka hem till Sverige. Jag orkar inte.

Vill ha

I en bröllopstidning (Ireland's wedding journal, autumn 2011) hittade jag en bild på de här ringarna. Det är precis så jag tänker mig min vigselring. Min förlovningsring ser ju precis ut som alliansringen, fast i rödguld. Väldigt fin kombo tycker jag.

Jag saknar er

Inte helt enkelt att bo långt ifrån sin familj alla gånger. Jag har inte varit hemma i Sverige sedan april, och kommer inte komma hem till Sverige igen förrän i mitten av december. Min fina lillebror, som tydligen inte alls är så liten längre och har skaffat sig en flickvän (vad hände, är han inte tre år gammal, guldlockig och liten längre?), och mina fina fina föräldrar.

Dags att göra ett val

Nu ska jag ta my fat ass och promenera till skolan för att prata med någon man där om vilka modules jag ska läsa det kommande året. Lite fundersam över vilka jag ska välja för att det ska passa bäst att tillgodoräkna till lärarprogrammet när jag kommer hem igen. Efter mötet ska jag på en sports center tour. Och däremellan kika lite i butiker på Grafton street.

Shoe clips

Bild härifrån.

Det är inte det lättaste att hitta fina brudskor som passar mig. Inte rent storleksmässigt alltså, utan mest för att alla skor som görs är med hög klack, och det vill jag inte ha. Delvis för att min älskade inte är den längsta mannen som gått på jorden, och för att jag vet att kommer få ont i mina stackars fötter på tre sekunder. Har googlat lite och hittat shoe clips, det kanske skulle kunna vara något.

Du är mitt hjärta

Effektivt köande

Så idag har jag, eh, köat. Först stod jag i en kö för att få ett papper med mitt namn och adress, sedan fick jag gå till nästa bord och skriva under ett papper på att jag följer reglerna för att få fee remission and what not, och sedan fick jag stå i en annan kö för visa upp pappret och skriva upp min Next of Kin och få en kalender och lite andra papper, sedan gick jag vidare till kö nummer fyra för att ta ett sjukt suddigt foto där man knappt ser att det är jag. Där fick jag sitta på en stol och vänta några minuter, och vips så hade jag mitt studentkort färdigt. Då var det dags att röra sig mot den sista kön, där man registrerade sitt konto.

Och det, ladies and gents, var registreringen till mina studier. Den irländska effektiviteten vinner över allt.

Men inget ont som inte för något gott med sig, som man brukar säga, för i en av köerna träffade jag på italienska Viviana som jag började prata med, och vips så hade jag en lunchkompis. Vi åt varsin Club sandwich  på Lemon, vilket inte var det bästa jag någonsin ätit, men det var ju kul i alla fall.

You have the key to my heart

Welcome reception

Idag var det en welcome reception för oss internationella studenter på Trinity. Det serverades vin och läsk, och det var packat med folk. Det var inte så mycket att hänga i julgranen, det var typ tre personer som pratade i sammanlagt 10 minuter och sedan var det inte så mycket mer än så. Jag och Anna hängde lite, drack lite Coca cola och sedan gick vi därifrån.

Welcome reception at the Atrium

Efter mottagningen promenerade jag till Google och åt middag där med Daniel. Gratis är gott, som alltid.

Fresher's week

Igår var första dagen på Trinity. Jag mötte upp Anna där (tillsammans med en från Google), som också är en EU visiting student men inom ett annat ämne, och vi gick på orientation meeting tillsammans. Mötet var inte så värdefullt för min del, när man har bott här redan i ett antal månader blir det lite onödigt. Efter mötet var vi på en kort tur över campus, där de visade var olika byggnader ligger (har redan glömt bort det mesta, yay). Jag och Anna gick till ett italienskt ställe och åt lunch, snackade lite och sedan promenerade jag hem igen.

Arts Building, där jag antagligen kommer att ha mina kurser.

Huvudingången till campus.

Trinity har typ 110 societies. Under Fresher's week står alla socities på Front square och försöker  ragga nya medlemmar. Det finns societies för allt möjligt. Till exempel Yoga, Scandinavians, Food and drink och Visual arts.

Idag skulle jag ha gått på en visning av Sports centre, men jag mår så illa så det får bli på fredag istället. I eftermiddag är det i alla fall en welcome reception som vi ska gå på. Spännande.

Inspiration till temafärg

De fem sista bilderna är från dessy.com, de andra bilderna ska man kunna klicka på för att komma till bildkällan.

Vigselring

I lördags kikade vi lite på vigselringar på  H. Samuel. Där provade jag bland annat ringen på bilden. Jag tycker om tanken på en större mittensten (och helst inte uppdelat på fyra som den här är), och sedan mindre stenar på sidorna. Vill att det ska vara princesslipade diamanter både vad gäller mittenstenen och de som sitter på sidan, eftersom min förlovningsring har det. När vi är i Sverige under jul så ska jag kika runt och se vad jag kan hitta. Vigselringen känns som en viktig del, och är värd att lägga lite mer pengar på.

2150 euro på H. Samuel

Det händer grejer

Så, i fredags jobbade jag min sista dag på Carlson. Underbart. Min manager sa inte ens hejdå. Uppskattad deluxe. Jag skrev ett mail med feedback till min chef, som alla tjejer läste igenom och samtyckte till innan jag skickade det. Det kan de ha cheferna. De jävlarna. Nej, men på allvar, man kan liksom inte ha en manager som säger att "I'm going to fucking kill you if (fyll i valfritt, typ sitter på facebook eller gör ett misstag)". Det känns ganska ohållbart. Men det är kanske bara jag, jag vet inte.

Tillsammans med Jacob och Diandra åt vid tre rätters middag på Brasserie sixty6. Otroligt mysigt, och god middag. Sedan slängde vi oss in i en taxi och åkte till Gate theatre, där sprang vi in i sista sekund innan pjäsen  Hay Fever (av Noel Coward) började. Efter några timmar av grav koncentration för att höra allt som sades, och lite fnitter när en kvinna framför somnade, så gick vi vidare för att hitta en bar där vi bara kunde hänga och prata lite. Mission impossible tydligen. Alla barer vill gärna spela öronbedövande musik, varför ska man kunna konversera utan att skrika liksom? Well, en Kopparberg cider var och sedan promenerade vi hem i den småduggiga Dublinnatten.

Igår promenerade jag och Daniel in till stan för mission hitta vart Sara ska gå in på sin första skoldag på Trinity College. Vi gick runt lite på Trinity, som är ett himla fint campus. Fast ju den byggnad jag antagligen ska vara i är inte riktigt lika fin, den ser mer ut som en 70-talsbunker, men man kan ju inte få allt i världen. Vi kom hem (efter några om och men, eftersom Dublins busstrafik är på topp) från stan med ett par nya skor till mig, och lite nya kläder till Daniel. Och här var ju liksom tanken att jag skulle lägga upp lite bilder, men jag får inte överföringen att fungera mellan min mobil och datorn.

Och idag, idag är dagen med stort D. Idag börjar jag på Trinity College Dublin. Fresher's week börjar idag. Nu ska man gå på orienteringsmöten, registreringar, visningar, receptions, leta upp societies att gå med i och framför allt att både se och känna sig helt bortkommen och undra vad man har gett sig in på. Just nu är jag en aning nervös. Eller kanske väldigt mycket.

Kämpa

Jag och Emy hade en fin helg. Vi avverkade säkert flera mil under våra shoppingdagar (fredag, lördag och söndag), men hittade inte storslagna fynd. Jag köpte mig en svart kappa (oh my, låter en aning tantigt med kappa va?) på Stradivarius. En sådan här kappa, men jag är tydligen inte så värst teknisk, så jag kan inte lägga in någon bild. Nu ser ju inte jag riktigt så där svår och modellaktig ut i min, men jag tycker den sitter fint ändå faktiskt.

Vi hade myskväll på fredagen med cheesecake från Tesco (because I'm fancy like that), färgning av hår (så nu har jag en färg i mitt hår, istället för att ha det sådär lite trashigt uppdelat i två) och ansiktsmask. Lovely. På lördagen åkte vi hem till Diandra, beställde sushi från Yamamori, drack vin och svensk cider (heja Kopparbergs!). Vi hade tänkt att gå ut och svänga våra lurviga, men helt plötsligt var klockan halv ett, och så blev den två och så åkte vi hem och sov.

På söndagen kom mitt hjärta hem från Sverige. På kvällen kom Ashur över. Vi åt thaimat och såg på Bridesmaids. Totalt mys.

Och nu sitter jag här idag. Jag hade definitivt sjukskrivit mig från jobbet idag, om det inte var så att det faktiskt är min sista dag. Så det är bara att pallra mig iväg till kontoret, köra mina sista Välkommen till centralbokningen, du pratar med Sara, vad kan jag hjälpa dig med? i precis samma tonläge, vareviga gång. Det här jobbet har gett mig pengar, det är jag glad för. Det har också gjort att jag har haft något att göra under dagarna, det är jag också tacksam för. Men annars vet jag inte, jag är trött på att luras av arbetsgivare att tro att det är på ett sätt, fastän verkligheten är en helt annan. Du ska huvudsakligen ta svenska samtal, och sedan kan det hända att du får ta några norska samtal för vi är lite korta på norska folk. Just det. Vad som hände på vägen där vet jag inte, men jag tar gissningsvis över 85% norska samtal. Jag får höra de jävla norrmännen vara ohyffsade och säga hää?! varje gång de inte förstår eller hör vad jag säger. Men, efter idag är det slut på det. Finally.

På måndag börjar något nytt. Något nytt och väldigt läskigt. Ah. Alla dessa nya situationer jag måste klara mig ur och igenom. Jag hatar det. Jag hatar min osäkerhet inför nya saker, magontet och stressen det medför. Känslan av att inte förstå eller vara bra nog. Kämpa, kämpa, kämpa.

Emy

Idag kommer fina Emy och halsar pa mig anda fram till mandag. Jag hade tur och fick ledigt imorgon, sa jag ar ledig fredag-sondag den har veckan ocksa. Helgen kommer nog involvera nagra vinflaskor, nagra Starbucksbesok och himla mycket shopping. Den perfekta helgen med andra ord.

Elephant & castle

Igar var jag och Diandra och fikade pa ett mysigt stalle en bit ifran dar de bor i Temple bar. Efter att vi suttit dar i tva timmar bestamde vi oss for att gora fikan till en middag, och gick in till Temple bar och at pa Elephant & castle. Jag at lax med potatismos med hummer och typ persilja i. Mm mm mm. Underbart gott. Dit vill jag definitivt ga igen.

Efter middagen knallade jag hem, och pratade med Daniel nastan hela vagen. Mobilen ar ju en himla fin uppfinning.

Baby, jag saknar dig redan

Idag fick jag en mindre utskallning for att jag gick och kissade fastan attt jag inte hade rast. Det har valet att ha sagt upp sig, kanns ju inte mindre ratt da direkt. Jag ar ingen slav som sitter fastkjedjad vid skrivbordet mellan mina raster tyvarr, och maste jag kissa sa maste jag kissa. Jag tanker inte halla mig i tva timmar.

Nog med gnall.

Efter jobbet ska jag aka in till stan och mota upp Diandra och ta en fika. Bada vara killar ar pa business trip i Stockholm, sa vi far ta hand om varandra under tiden de ar borta. Och pa tal om det sa hade Daniel lamnat sa fina meddelanden pa olika stallen i lagenheten igar, att jag borjade grata nar jag sag dem. True love.

Trinity, here I come!

Nu har jag sagt upp mig fran mitt jobb. Ah. Antligen. Jag ar som sagt inte direkt som gjord for telefonjobb, men det ar ju inte riktigt darfor jag sagt upp mig. Den 19 september borjar jag plugga pa Trinity College. YAY! Dar har jag kommit in pa Centre for language and communication studies, vilka kurser jag ska lasa vet jag inte riktigt an, det aterstar att se. Skrackblandad fortjusning?

Älskade grannar

Varje onsdag så är det en granne som börjar spela hög musik klockan 22. Varje jävla onsdag. Helt sjukt. Vi skulle kunna ställa klockan efter människan alltså, på den nivån är det. Det får mig att fundera lite. Varför just klockan tio? Varför onsdagar?

Och vem, VEM, är grannen?

Wedding and honeymoon show

Idag var vi på RDS (som ligger i princip rätt över gatan, så himla nice) på en wedding and honeymoon show. En mässa alltså, med en massa stånd där de visade tjusiga tårtor, flådiga bilar, en massa venues (det verkar som att det är sjukt mycket billigare att fixa fin lokal med mat och allt här, why, oh why?) och såklart både klänningar och kostymer. Vi fick med oss cirka ett ton med papper hem från alla möjliga ställen, en del har vi sparat för inspiration, allt annat gick förstås i soppkorgen.

Daniel var lite orolig att han skulle ensam kille på stället, men det var han ju verkligen inte, det var ju många av det manliga könet där. Sedan såg de kanske inte så involverade ut i processen, de gick mest runt och åt smakprover av tårtor och gratischoklad och var bärhjälp åt deras tjejer som hängde på dem påse efter påse med papper och grejer.

Cinematic Orchestra - That home

Så vacker. Så underbar.

2011.12.16-2012.01.06

Igar bokade vi flygbiljetter hem till Sverige for julen, sa vi kommer vara i Sverige i tre veckor. Oh joy! Jag langtar en aning... Eller kanske jattemycket. Efter tre veckors overload med familj, sa kommer nog hemlangtan vara bortblast och jag kommer langta tillbaka till lugna Dublin.

Idag efter jobbet ska jag knalla in till stan och mota upp Emelie. Vi ska ata pa Eddie Rockets, och sedan ska vi ga pa bio och se One day. Mys.