Det kanske gräts en tår eller hundra igår. Jag längtade så mycket efter mitt hjärta att ja. Ni förstår.
Om ni känner mig, så vet ni att jag vaknar hur många gånger som helst varje natt. Galet jobbigt. Men inatt, inatt mina vänner, så sov jag hela natten igenom utan att vakna. Vilken lycka!
Jag håller på att vakna till nu. Komma till liv. Om ett tag ska jag på ett medelpass på Friskis. Det blir skönt, men jag får ta det lugnt. Har inte tränat på över två veckor på grund av en ihållande förkylning och ont i höften. Nu håller jag tummarna för att passet går relativt smärtfritt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar