Idag hade jag och mamma en hejdå-lunch i Mörby centrum. Åh. Det är så jobbigt att säga hejdå, och jag är sämst på det. Grät lite på bussen, när jag åkte hem. Sedan fick jag sms av Josefine, och så grät jag ännu lite mer.
Det är en konstig känsla.
Och nu har jag packat och städat. Käre min värld, vad med grejer jag har! Jag vet inte var jag ska ta vägen, när jag ser på påsarna som står packade och klara. Grejen är att det liksom är lite för många påsar, för vad hjärtat kommer tycka är bra. Men alla grejen är ju sådant jag vill ha med mig. Så. Prioritering?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar