Ah, oh mama. Jag kom nyss från en tur i spåret. Pappa fick med mig upp, efter lite tjat. Jag promenerade två varv, och det tredje hade pappa sprungit ikapp mig (läs sprungit ett varv längre än mig) och fick mig att springa sista varvet. Oh jäklarns vad jobbigt det var, men jag gjorde det ändå.
Känns ju lite sådär att min fyrtiofemårige pappa springer fyra varv, och jag går två och springer ett. Det ger en fingervisning om på vilken nivå min kondition ligger. Jävligt lågt.
Nu ska jag göra iordning mig, ska snart cykla ner till centrum (enda anledningen till det är egentligen att jag inte vill slösa på min bussremsa, men vi kan ju låtsas att jag är jäkligt hurtig, eller hur? Är ni med mig på den?). Jag ska fika med Bettan och Camilla. Sedan ska jag cykla hem igen, upp för alla jäkla backar (går inte riktigt lika fort som att susa ner för backarna, ska jag säga).
Just lay with me tonight and keep me warm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar