måndag 10 november 2008

Ödet, kanske...

Ibland tror jag lite på ödet, idag var en sådan dag. Jag kunde inte somna igår, tankar snurrade runt runt. När jag väl somnat drömde jag drömmar som var allt annat är trevliga och fina. De handlade om mitt ex, och kan väl närmast kallas för mardrömmar.

På busshållplatsen kom J's lillebror, vi pratade hela vägen hem. Och så sa han några saker som gjorde mig riktigt glad, kanske lite skadeglad om jag ska vara ärlig. Vad det handlade om vill jag faktiskt inte säga, för jag vet inte vilka som läser min blogg, och jag vill inte göra ett visst flickebarn ledsen. Jag bad honom också hälsa till deras farmor och farfar som är hur bra som helst, däri låg också en av sakerna jag blev glad för. Den har att göra med farmorns gillande av mig. Hah. Oh, det blev faktiskt en liten personlig triumf av det hela. Kanhända är det en smula patetiskt, men efter nattens otrevliga drömmar var det gudasänt.

R, om du skulle läsa det här, så kom ihåg; det viktigaste är att du gör ditt bästa!

1 kommentar:

  1. Sluta hänga ut mig! du är patetisk som inte kan gå vidare. du skyller på andra (jag) när problemet är ditt!!...

    SvaraRadera