Kan någon skicka saltet?

Och nej, jag har fortfarande inte somnat. Ligger med mitt bomullshuvud och funderar lite. Det som snurrar runt just nu har mest med N att göra.

Om ni läst de andra inläggen om när jag träffat honom, så gör jag fasen bort mig, var eviga gång. Jämt och ständigt. Det är alltid något, liksom. Det här får mig förstås att framstå som värsta kapet (läs: idioten), right?

Sure, jag klantar mig i tid och otid typ jämt. Men när det är med N, så skäms jag mer än vad jag gör annars. Annars är det inte så viktigt om jag gör bort mig lite, men nu, nu känns det som att jag vill ju visa upp mina bästa sidor. Och, det gör jag ju kanske inte (eller, ve och fasa, är det så att det här är mina bästa sidor?!). Om man vill vända det till något positivt kan man ju säga att jag bjuder på mig själv. Men vill man verkligen ha ihop det med någon som "bjuder" på sig själv? Haha. För min egen skull får jag sannerligen hoppas det! For the best of man kind, liksom.

Jag är överallt och ingenstans, hela tiden. ADHD, anyone? Kanske en liten släng bara. Liten, eller kanske en ganska stor.


Men ni, ta det hela med en nypa salt, kanske en matsked.