Sms is the shit!

Nästa helg så kommer brown eyes upp till Stockholm. Det var ju allt det där med att han skulle bjuda mig till Göteborg, men det blev inte så. Han verkar ha någon form av skräck för sms, men inte för att ringa. Och det leder mig till nästa sak, jag är tvärtom. Jag tycker väldigt mycket om att smsa, men inte att ringa till folk jag inte känner, och i synnerhet om samtalen kan innebära något otrevligt (typ: han kommer inte ihåg vad han sagt. Ååhåå, jasså, hehe, nämen okej). Så, jag skickade ett sms i helgen och låtsades att jag försökt ringa honom men att det inte kommit fram någon signal, och därför skickade jag ett sms istället och frågade om helgen. Och, jag har inte fått något svar. Surprise. Hur töntig är jag inte?!